Jag sydde den här klänningen till Pytte för flera år sen och det är en av ”hennes” favoriter.

Det går ganska fort att sy kläder till henne eftersom allt är så smått men det blir ju lite plottrigt och svårt ibland, som när man ska fålla ärmhålen. Allt handsytt givetvis, en klänning så här liten går inte att sy på maskin.

Titta nu, bakom paketet från Utlandet skymtar min helt ICKESTICKADE adventsljusstake. (Och för den som undrar, nej, inget rött pynt i vardagsrummet men köket är rött så det skriker om det. LOL)

Just det här specifika utlandspaketet innehöll en massa spännande turkosa tyger (till kläder till Alba-Stina), ett gäng dockkläder och vad är det som skymtar där längst nere i bild, dolt av all bubbelplasten? En docka!!! Precis som alla ”paket från Utlandet” SKA innehålla med andra ord.

Möt Amaryllis!!! Min danska väninna (ni vet hon som fått snö) har fler dockor än någon normal människa kan hålla reda på och de hela slutade med att Amaryllis och jag fick varandra i present. Jag är minst Amaryllis tredje ägare och hon är ett riktigt ”work in progress” projekt. När vädret blir varmare igen ska jag måla om hennes ansikte (vissa delar måste utföras utomhus och kräver rätt temperatur och luftfuktighet) plus att hon ska få nytt hår och nya ögon och GIVETVIS också nya kläder (det är ju liksom det som är vitsen med den här hobbyn för mig).

Jag tänkte att det kunde vara kul att visa en bild på alla mina dockor så att ni får se hur pass stora/små dom är. (Jag glömda den obligatoriska kronan men den största dockan är 43cm när hon står upp)

Från vänster: Amaryllis, Agnes (som jag nog aldrig visat tidigare), Pytte, Isa/Isabelle (hon som ska få tröjan jag stickar på) och Alba-Stina. Den lilla, lilla, lilla dockan ner i högra hörnet är Alba-Stinas leksak och den har, så vitt jag vet i alla fall, inget namn.

Jag kan inte riktigt fatta att jag har FEM dockor nu, jag som trodde att en var fullt tillräckligt (men jag HAR i ärlighetens namn inte köpte dom själv allihop, 3½ av dom har jag fått i present).

Äntligen, äntligen, äntligen är jag färdig med den lilla, lila dockklänningen, ni vet den som BARA tagit en halv evighet (eller i alla fall ett par veckor) att virka. Skönt att den är färdig! Men ja, på nått sätt gillar jag nog den rödblåa klänningen jag gjorde bättre även om dom färgerna varken är mina eller Pyttes. Det är nog snyggare när färgerna kontrasterar mer (eller också är jag helt enkelt bara väldigt trött på den här klänningen just nu).

Dessutom har jag virkat en liten topp/klänning till en docka i Alba-Stinas storlek också. Det är lite svårt att bestämma sig för vad plagget ska kallas i dagsläget för dockan som ska få klänningen är en liten sjöjungfru med specialbeställd, handgjord stjärtfena och det är lite svårt att avgöra hur långa fransar som blir snyggast utan att kunna prova. Med långa fransar blir det ju nästan som en liten klänning (som blir mycket mer anständig när dockan har fiskstjärt i stället för springer runt med rumpan bar. LOL) men om inte det blir bra kan man bara klippa fransarna lite kortare så blir det som en liten topp i stället (vilket var vad jag hade tänkt mig från början). Det ska bli VÄLDIGT spännande att få se den på rätt docka i framtiden.

Nu ska jag virka nån mer liten sjöjungfrutopp och sen ska Alba-Stina få en kopia av den grönvita klänningen jag virkat för att ge bort. Det är ju liksom praktiskt att virka kopiorna INNAN jag skickar iväg originalen. Sen ska jag i alla fall FÖRSÖKA ta mig i kragen och virka färdigt hjärtkatterna jag håller på med (det eller kanske börja SY dockkläder igen i stället.. Hm… gissa vilket som känns mest inspirerande just nu? LOL)

I alla fall, den gångna veckan har jag ju, som jag visat tidigare, virkat en liten, liten klänning till min väns docka Assam. Jag tänkte att det kunde vara kul för er att se en bild på Assam i klänningen också även om inte själva klänningen syns så bra där.

Dessutom har jag börjat på en likadan klänning till mi egen docka Pytte (eller ja, samma modell men olika färger)

Mycket dockkläder nu ett tag, jag vet! Men det är ju det som jag är mest inspirerad att hålla på med. Hjärtekatten har visserligen dragit i gång igen efter deras semester men katterna jag har på gång får vänta ett tag. Jag har lärt mig att man lättast behåller sin inspiration och kreativitet genom att man tillåter sig att lyssna till den och faktiskt ägna sig åt det man är allra mest inspirerad att göra. För mig som dessutom har begränsad ork så är det ännu viktigare.

Det här är Pytte! Den här helgen kommer Pyttes bästa kompis Assam och hälsar på. Då blir Pytte glad!

Assam har även med sig sin människa hit. Då blir JAG glad!

Och just det ja, klänningen som Pytte har på sig har jag virkat som en liten överraskning till Assam (med betoning på LITEN, Pytte och Assam är bara 10cm höga). Assams människa kommer från Australien och kan inte läsa svenska så det är helt säkert att posta bilden här i förväg (nej, hon sitter inte på flyget än, hon ska bara åka från Irland).

Hoppas alla får en riktigt trevlig midsommar! (Och Trevlig Fredag till er som eventuellt inte firar midsommar)