Lackgfotandet gick det lite sämre med, vissa lack ÄR mer svårfotade än andra.

I går var jag på årets första ötflykt (dvs utflykt till en ö). Vi åt glass och fotade vårblommor och hade allmänt trevligt. Tyvärr är blombilderna en smula suddiga eftersom dom är fotade på långt håll från bilen (och violerna såg jag inte förrän kom hem så där hade jag dessutom fokusen inställt på ett helt annat motiv). Alla bilderna föreställer kanske inte blommor heller men nu ska vi inte vara så kinkiga. Är ni som mig så uppskattar ni ALLA vårtecken, både dom suddiga och dom lurviga.

Krysset är klickbart

Dessutom har vi varit ute och letat vårtecken i dag och utöver krokusar och snödroppar i folks trädgårdar har vi även sett tussilago, blåsippor, vitsippor, vårlök och tranor! Dessutom var jag först i år att MMS:a blåsippsbilder till min bror. Visserligen påstod han att han fotat blåsippor redan i går men dom hade han glömt skicka och vårblommor man inte skickat bilder på till sin syster gills inte så jag var först (han höll förövrigt med, det hela är ju liksom hans idé från början så han kunde ju inte annat. LOL)

Tranorna är fotade på långt håll från bilen (och med mig på fel sida dessutom) så bildkvaliteten är inte den bästa men ändock, vårtecken. Vååååååår!!! Och så har jag köpt penséer til balkongen med men dom får ni se en annan dag.

Alltså, blåsippsbilden är ju inte så där högkvalitativ den heller förstås, kanske liiite, lite solblekt eller så…

Fast när vi kom närmare kunde vi se att strandkanten var full av ruttnande tång och vass kombinerat med alger, fågelskit och annat slemmig äckel. Det luktade ungefär lika mysigt som det såg ut dessutom. Yäck!!! Jag vet inte hur det är med er men JAG blev då inte så vidare värst sugen på att doppa fötterna där i alla fall. :o( Man kan ju alltid hoppas dom städar upp på stranden nu inför sommarlovet.

Vi hittade ett slem och äckelfritt stället tillslut men där hade jag behövt vara bergsget för att ta mig ner.. och det är jag ju inte… så det fick vara… Vi åkte och köpte glass i stället!

Förresten har jag mina misstankar om vart Room Services Johnnie och Mattias ska hålla till och renovera i sommar, eller ja, jag vet vart dom höll till i måndags i alla fall. Hoppas havet var lite renare där! (Avdelningen: ”Jag har sett en kändis! Jag har sett en kändis!” …eller två)

För övrigt var månen inte alls lika gigantisk och lysande gul som natten innan men nog så vacker ändå.

Alla som känner igen bildtexterna räcker upp en hand

Nåväl, jag hann se den och den var fantastisk, gigantisk, lysande gul och fascinerande. Så vacker och speciell att jag tyckte att det var ett lämpligt tillfälle att inviga mitt kamerastativ som jag fick av min bror i påskas för att få till en riktigt bra nattbild.

Det är bara det att medan jag hämtade stativet och monterade upp det hann månen sjunka mer och mer. Stativet är dessutom begagnat och ungefär lika ostadigt på benen som fotografen själv (måste se om jag kan klura ut hur man fäster benen bättre så småningom, stativets ben alltså, själv blir jag stadigare om jag får sitta ner) så ja, den där fantastiska bilden på en gigantisk måne över trädtopparna blev det ju inte så mycket med. Men för att vara en bild på långt håll i mörkret utan blixt, med ett knäande stativ, tagit av en ostadig fotograf med värkande händer så tycker jag att det ändå blev förhållandevis bra, så där för att vara min första nattbild med stativ nånsin alltså. Dessutom fick jag mersmak…

Nej, det är inte min tumme som skymtar i högra hörnet, det är balkongspaljén.

Där! Ser ni dom nu då?

Okej, bildkvaliteten är kanske inte den bästa men bilden är trots allt tagen från andra våningen så vad begär ni egentligen? Att stappla ner för trapporna och klättra upp för slänten (som är brantare än en ser ut, i synnerhet med mina mått) känns inte som en så lyckad idé, i synnerhet inte som jag har haft en riktigt dålig vecka när jag knappt orkat röra mig alls eller ens hålla mig vaken. Det vore ju synd att ödelägga det när jag äntligen börjat må bättre igen.

Och sol! Det är sol ute! Ser ni det? Och ingen snö heller! Vååååååååår!!!

Födelsedagskortet föreställde just en bild på en hängd älg som höll i en lapp där det stod -d +s och svaret blev, som min lillebror räknade ut efter en stund, just häng sälg. En hängsälg är, för den oinvigde, en hängande variant av trädet/busken sälg som får videkissar på våren.

Själv fick jag ett stativ till min kamera (bara så där för att jag är snäll och söt och för att folk tycker om mig) men nej, bilden ovan är inte tagen med det nya stativet. Det är en bild som mamma knäppte i all hast medan broderskapet packade in det lilla trädet i bilen. (Det är det LILLA trädet som är en hängsälg, det stora är en tall och fick inte plats i bilen)

Vårat påskfirande fick omorganiseras en smula pga gäster som hade med sig förkylda barn. I och med att jag har nedsatt immunförsvar och är extra känslig mot just förkylningar så fick vi dela upp oss och fira på två olika ställen så hängsälgen och jag firade inte påsk ihop, därav bristen på extra tjusig bild innehållande hela den lilla trädplantan. Men ta och googla vet jag om ni vill veta hur hängsälgar ser ut!

Eftersom jag inte vill fylla den här bloggen med sjukdomsgnäll ska jag inte gå in i detalj på hur mycket den där utflykten egentligen kostade för min stackars hälsa (=mycket) men det var sååå värt det i alla fall. Årets bästa helg hittills!

Tyvärr är det dock våren 2011 vi pratar om för våren 2012 lyser med sin frånvaro. Suck! Fast i dag lyser åtminstone solen 2012 litegrand med sin närvaro även om det också är minusgrader och snålblåst (läs: halv storm) och man får väl vara glad för det lilla. Men i alla fall så längtar jag så där alldeles väldans mycket efter våren 2012 och tänker därför passa på och ägnat det här aprilinlägget åt att drömma mig i tillbaka till våren 2011 i form av massor av bilder. Passa på att njuta!

Blåa och vita sippor och gröna björklöv! Häääärligt! LÄNGTAR!

Men våren för mig handlar inte bara om dom vilda växterna. Det handlar minst lika mycket om att det är dags att dra igång balkongsäsongen igen. Jag tror jag har sagt det förut, men LÄNGTAR är verkligen ett ord som sammanfattar vad jag känner inför våren (saknar och älskar är andra passande ord).

I april virkade jag också en massa blommor och monterade på en krans som jag hängde på tidigare nämnda balkong.

Dessutom virkade jag två randiga katter, den vänstra till mig själv och den högra som en doppresent … (Mönster från Crochetra)

… Och en leksaksmus till Smulan som blev både rutig och randig (musen alltså, inte Smulan, hon är sköldpaddsfärgad). Jag insåg också att är det NÅNTING som mina bloggläsare (och kanske i synnerhet mina googlare) VERKLIGEN vill läsa om så är det randiga katter och rutiga möss för det är mitt hittills mest lästa blogginlägg (utlottningen undantagen förstås, men den räknas inte på samma sätt)

Förra året var påsken sen, varm och solig och tillbringades på en av mammas altaner (den som inte är inglasad) med att klura ut hur man varpar en bandvävstol. Det gick bra! Dessutom var det väldigt varmt, skönt och trevligt. Hur var det nu ingen… LÄNGTAR tror jag visst var temat för dagen.