Eftersom jag alltid haft mer kreativitet än pengar och dessutom , i dom allra flesta fall, gillar handgjorda saker bättre så bestämde jag mig för att själv tillverka dom dockor som skulle leva i mitt dockskåp. Om jag minns rätt började jag med det här dockskåpet 1991 så dockorna är 20 år gamla.
Familjen består av ”Far”, Mor”, storasyster Elisabeth, lillebror Sebastian, en namnlös baby och katten Lukas (som jag inte gjort själv). Nej, jag minns inte längre deras namn men jag skrev ihop en liten text om familjen och ögonblickbilden man kan se när dockskåpet är iordningställt och där står även namnen med, även om dom vuxna bara kallas Mor och Far. (Jag kommer lägga upp texten här i bloggen så småningom när jag är fått ordning på dockskåpet)
Deras huvuden och händer är gjorda av cernitlera, kropparna består av ståltråd, bomull och gamla strumpbyxor och håret är gjort av broderigarn. Kläderna är handsydda och sitter fast på kropparna.
Sånt jag fortfarande är nöjd med nu 20 år senare är deras kläder, det faktum att deras kroppar är ledbara och i viss mån också håret, i synnerhet mammas stora knut i nacken som tyvärr inte syns på bilden. Sånt jag absolut inte är nöjd med är deras ansikten, hur cerniten har åldrats och hur färgen jag använt till deras läppar flutit ut och färgat nedre delen av deras ansikten röda. När dom var nya var dom normalt hudfärgade med röda läppar, men trots att dom blivit rödflammiga och kladdiga med åren skulle jag aldrig vilja byta ut dom mot andra dockor.
Och så slutligen en bild med en krona för att visa ”småleken”. Jag glömde det när jag fotograferade hela familjen.
Vad ambitiöst att göra sina egna små dockor! Kläderna är underbara. Synd på färgen som flutit ut. Men det passar ju faktiskt ganska bra på pappan och barnen iaf. Äldre herrar får ju lätt lite röda näsor och rodnader, medan barn kladdar en hel del…eller mer än en hel del LOL
Jag är inte säker på att föräldrarna på den tiden tillät sina barn att springa runt och vara kladdiga i ansiktet hela tiden. LOL Men kanske har dom alla ätit nånting som givit dom utslag runt munnen?
Kul att du gillar kläderma. Jag funderar nästan på art ta några fler bilder på mammans känning och pojkens sjömanskrage…
Åhh vad spännande att få se utvecklingen i ditt dockskåp.. =)
SV: Mmm mindre skoj att behöva flytta, men jag försöker se det positivt och se ljust på framtiden..självklart kommer jag få till det supermysigt.. ;)
Tack och bock, ja nu är man en 40 taggare då..hetare än någonsin.. ;)
Kraaaaaaam
Sanna
Kul att du ser fram emot att följa mitt dockskåp.
Jag tror också att du kommer få till det väldigt mysigt. Du verkar ju ha talang för sånt och dessutom, i alla fall enligt den bild jag fått av din familj, så kommer ni ha det mysigt och bra tillsammans oavsett var och hur ni bor.
Personligen trivs jag faktiskt riktigt bra på den här sidan 40.