Mutter… morr… provlapp… mutter…

Okej, kanske bäst att klargöra det hela från början, det är inte (den stackars, lilla, oskyldiga) provlappen jag har problem med, det är fotot (Fotona! Alla! Många!) av provlappen jag har problem med.

Men i alla fall så… Nu tar vi det hela från början i stället.

Som ni säkert vet vid det här laget så håller jag ju på att (förbereda och planera in absurdum för att) sticka en tröja (lusekofta närmare bestämt) till min docka Isa. Gårdagens förberedelser gick ut på att jag (mycket noga och omsorgsfullt faktiskt) stickade en liten provlapp där jag experimenterade med olika versioner av resårstickning, provade mig fram lite så där med hur många maskor av vardera räta och aviga maskor som skulle bli snyggast. Sen tänkte jag fota den lilla, lilla provlappen och fråga här i bloggen vad ni tyckte var snyggast.

I samma anda av (överambitiös) noggrannhet nålade jag fast den lilla provlappen (med fyra likadana knappnålar i en färg som matchade tyget, för att den inte skulle krulla ihop sig ) på en tygbit (som skulle hjälpa till att lyfta fram den lilla vita provlappen och göra den mera synlig än om den hade fotats mot vit bakgrund).

Så långt allt väl! Jätteväl faktiskt!

Men ja, sen kom vi ju till dom där (nedrans, otäckt, elaka) faktorerna som inte jag kan styra över. Typ ljuset t.ex, eller snarare bristen på tidigare nämnda. Mörkgrå himmel matchar liksom inte så där bra med tyget och knappnålarna och gör liksom inte det allra minsta för att framhäva provlappen. Och ja, blixten som jag var tvungen att använda samarbetade snällt med att framhäva det turkosa bakgrundstyget och dom gröna knapparna men den hade ingen lust att hjälpa till att framhöva provlappen från dess allra bästa sida.

Till det kommer det faktum att allt är yttigt och pyttigt och litet och därför svårfotograferat även under dom allra bästa ljusomständigheter. Jag menar (dom stackars små) maskorna är 2,5mm breda. Det betyder att för att man ska kunna se nånting måste man zooma in en hel del och då ser man varje maska i detalj men själva helhetsintrycket försvinner liksom. Men om man i stället håller kameran längre i från för att försöka få med helhetsintrycket av resåren då blir det hela så yttigt och pyttigt och litet att det i alla fall inte syns på bilden. Och ja, dom här problemen hade funnits även under dom allra bästa ljusomständigheterna (typ sånna där sällsyntheter som dagsljus).

Kamera och bildskärm kan liksom inte riktigt fånga och tolka saker och ting på samma sätt som människoögon kan, det här med djupseende och en kombination av att både se detaljer och helhet samtidigt t.ex, sånt som är viktigt när man ska avgöra vilken resårstickning som är snyggast, det klarar människoögon mycket bättre.

Provlappsfotot i fråga!

Ja, alltså, det är ju inget större fel på bilden som sådan, både tyget och knappnålarna syns ju tydligt och färgåtergivningen är riktigt bra också och provlappen är ju söt och vit och fluffig och allt.

Men ja, är det nån av er som utifrån den här bilden som kan avgöra vilken resårstickning som är snyggast??? LOL

uppifrån och ned:
slätstickning
1 rät + 1 avig
1 rät + 2 aviga
2 räta + 2 aviga

Om vi säger så här, skillnaden mellan dom olika resårerna är OÄNDLIGT mycket större i verkligheten.

Annefia= klart mycket bättre på att massproducera text än på att fota provlappar

Det här inlägget postades i Dockor & dockkläder, Pyssel, Stickat och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Mutter… morr… provlapp… mutter…

  1. Sanna skriver:

    Hihi ja lätt att se skillnad så här var det då inte..men jag röstar på andra eller tredje varianten.. =)

    SV: Ja jag är nöjd med mina små snögubbar som dessutom är riktigt skoj att skapa.. =)

    Ha en fortsatt fin söndag!
    Kraaaam
    Sanna