Superenkelt och supergott och en riktigt sån där klassisk, gammaldags mormorsefterrätt. Min mormor gjorde sin risgrynspudding i en oval, gul ugnsform, själv får jag hålla till god med en vanlig ful glasform. Kan just undra om mamma har den gula?
Tro mig, så mycket enklare än så här kan det inte bli! All form av matlagning som jag orkar med i november är ENKEL så ursäkter om att man inte kan laga mat funkar inte här.
- 3 ägg
- 1kg risgrynsgröt
Om man är ambitiös kan man koka sin egen risgrynsgröt men då förlorar man det där med ”superenkelt”. Om man inte är ambitiös (och det är inte jag… när det gäller matlagning… längre… sen jag blev sjuk… jag sparar min ambition till provlappar och matchande knappnålar i stället) så går det alldeles utmärkt med en sån där plastkorv med färdig risgrynsgröt (antingen en stor på 1kg eller två små på 500g).
- Vispa upp ägen i en bunke (Med vanlig handvisp, bara så där så att gulan och vitan blir ihopblandade)
- Blanda ner risgrynsgröten i bunken (en slev fungerar bättre än vispen till det här. Glöm inte att skära hål på tuben först)
- Häll i en smörad ugnsform (om du glömmer att smöra den så funkar det med)
- Grädda i 200°C i så där 40 -50 minuter (tills puddingen ser ut som ovan ungefär, minus blixtblänket)
Servera sen kall eller ljummen med sylt och grädde eller med saftsoppa/saftsås om du hellre vill det.
Om man vill kan man också servera risgrynspuddingen med en ivrigt lapande kattnos nedstoppad i tallriken. Det vill Måns! Men inte jag! Så vi brukar kompromissa, matte äter först och Måns slickar rent tallriken efteråt.
Puddingen och sylten slinker ner det också så det är inte bara grädden han vill åt.
Åh så gott det ser ut! Och är kan jag tro med! Jag brukade äta mannagrynspudding förut, och mycket sådan, men det har det blitt stopp med av någon tråkig anledning. Då är det förmodligen dags för lite risgrynspudding istället!
Gillar du manangrynspudding så gillar du alldeles säkert risgrynspudding också.
Åh, tusen tack för det receptet. Ska jag absolut göra nån kväll här i höst =)
Vilken tur att jag köpte just nämnda korvar just idag!!
Vilken perfekt timing!
Det stämmer, den gula formen finns här, men den är inte oval, den är rund.
Ooops, då mindes jag fel på formen. Men den stora frågan är ju snarare, varför står den i ditt köksskåp och inte i mitt? ;o)
Satan i gatan vad fin katten är! Jag slås av det varje gång du lägger upp en bild…
Jag förstår precis vad du menar. Den tanken slår mig också flera gånger om dagen, den och ”Men lilla vännen, vilka stora baktassar du har”. LOL
Mmm så gott så gott! Måste ställa mig och koka gröt och slänga ihop en pudding snart jag med..lite mer bök när man är laktosintolerant.. =)
SV: Jodå gossen är supernöjd med sitt kalas.. =)
Kraaaam
Sanna
Jo, det blir ju lite bökigare då men tack och lov finns det ju alternativ. Jag har en bror som är laktosintolerant som dessutom åt mycket hemma hos oss innan han gifte sig och jag kokade ju specialgröt åt honom när det var jag som höll i jularna också.
*kram*
Så gott! Visst är det konstigt att så fort det kommer en låda in i huset så mååååååste den liggas på :)). Är lite avis på att du får ha en så söt kattpojke hos dig :)) Vem är uppfödaren?
Kram Henrietta
Han kommer från S*Moneas och han har verkligen en SUPERpersonlighet så det är nästan att jag är avundsjuk på mig själv också. LOL Jag är så glad att jag skaffade honom. Och som lite rolig kuriosa är han, på sin pappas sida, släkt med alla mina gamla missar långt bak i stamtavlan.
min mamma gjorde alltid risgrynspudding till jul. Nu är hon i himmelen och jag har fått ansvaret att ta hand om denna tradition bland mina syskon. Har försökt att få den som mamma gjorde ( granskas kritiskt varje jul ;-)). Den blir aldrig så fast som hon fick den, hur jag än bär mig åt…Tips någon??
Jag förstår att det måste vara frustrerande att inte kunna få till rätt risgrynspudding. När det gäller minnesmat så är det ju så viktigt att det blir HELT rätt för att väcka minnena och ännu mer när det gäller nått ens mamma lagat kan jag tänka.
Personligen misstänker jag att grötens kvalitet har en del med fastheten att göra. En lös och rinning gröt blir nog aldrig en särskilt fast pudding. Nu för tiden använder jag Coops enkilos risgrynskorv + 3 ägg och jag tycker puddingen blir ganska fast. Om man gör sin egen gröt kan det ju vara bra att göra gröten ganska fast och dessutom låta den stå och kallna helt så att den blir stabbigare i konsistensen.
Jag har också lagt märke till att nygräddad risgrynspudding är lös och fluffig men om den fått kallna ordentligt (jag burkar låta den kallna i rumstemperatur utan att täcka över den) så blir den fastare och behåller den konsistens även om man värmer upp den igen. Det verkar också som att puddingen blir fastare när den blev äldre så det kanske kan vara en ide att göra din risgrynspudding dagen innan den ska ätas?
Berätta gärna hur det gått med årets pudding!