I helgen vävde mamma färdigt min traslöpare! Yay! Tyvärr får ni inte se mer än så här (med supermysko färgåtergivning som vanligt) för löparen kommer ju sitta kvar i vävstolen tills mamma vävt slut på all varpen hon satt upp. Jag längtar efter att få se den i verkligheten jag också men tack och lov har mamma redan börjat på nästa duk (som av en ren händelse råkar vara till mig den också. Snäll Mamma! Duktig Mamma!) så det går fort framåt.
WOOW vilken blogg du har .
Massor att titta på och dina dockor helt fantastiska.
Kul att du vill vara med på min bloggcandy
Lycka till
Kramis
Välkommen hit! Kul att du gillar både min blogg och mina dockor!
Duktig mor du har..min har tummen mitt i handen hon.. ;) hehe..
SV: Japp det är såna kokosmums med segt vitt ”klegg” i.. ;D mums!!
Kraaaaam
Sanna
Jag har ju ärvt mitt pysslande från henne (och från en massa andra kreativa och konstnärliga personer i släkten)
Verkligen mums! Tur jag kan trösta mig med min banankaka.
*kram*
Vad fin den blev! :)
Visst blev den? Det ska bli SÅ spännande att få se den i riktigt dagsljus så småningom.