Titta på ärtorna! Dom har börjat gro nu! Det börjar bli dags att pilla ner dom i jorden nu men jag har en dag när jag mår lite sämre så det får nog vänta tills i morgon och det samma gäller nog för lackbloggandet. Sängen låter som ett mera lockande alternativ just nu.
T.o.m ärtorna och rosenbönorna har bäddat ner sig för att sova igen! Eller ja, sover är ju egentligen det dom INTE gör just nu, tvärtom håller dom ju på att vakna, men så här ombäddade av blött papper är dom i normala fall när jag inte fotar.
Och på ett fat med rosor ligger de också! Hur fint är inte det!
Tro det eller ej, men det är mitt vardagsporslin. Jag har en hel servis med dom här rosorna och jag älskar den. Du kommer upptäcka så småningom att det är rosor på det mesta i mitt hem. LOL
Tycker du är duktig på att känna när det är dags att pausa,det har jag tyvärr inte lärt mig än :-( Och ändå har jag varit sjuk i 22 år!
Kanske det gamla talesättet stämmer,..att man kan inte lära gamla hundar att sitta ;-)
Jag är väl lite mera snabblärd än dig för jag har ju bara varit sjuk i 13 år. LOL Mycket handlar ju också om att jag inte har nått annat val än att pausa, om musklerna vägrar lyda eller hjärnan bara säger gnööööh, så GÅR det ju liksom inte att göra så mycket mer än att pausa. Antingen går jag och lägger mig eller också somnar jag där jag sitter typ. Men visst händer det ju att jag överanstränger mig också (ganska ofta, eftersom det mesta är ansträngande) men i bästa fall är det ju inplanerat (som igår) och då planerar jag ju in några dagars vila efteråt också. Värre är det ju alla dom gångerna kroppen och hjärnan säger stopp TROTS att jag inte gjort nått särskilt.