Den här veckan har tant blivit gammal. Tant blev så gammal (42)att tant funderar på att inte ens avslöja sin ålder för er unga tösabitar som läser bloggen. Från och med nu är det hatt och kappa, knypplade spetsar och liten brun handväska hårt hållen i knät som gäller. Tant har också funderat på att börja kalla alla sina bloggläsare (oavsett kön för jämlikhetens skull) för sånt som ”flecker” (flickor alltså) och ”jäntungar” och liknande. Dessutom har tant insett att tiden har kommit för att börja diricka kaffe på fat… och på bit.
Problemet är bara att jag föredrar saft framför kaffe (i fina, fina glasen från mormor) och det är inte ens riktigt tant-saft (=gelé utrört i vatten typ). Och hatt och kappa hade jag redan när jag vara 20, och liten handväska av gammaldags modell har jag också haft nån gång i min (ack så avlägsna) ungdom. Knypplat spetsar har jag aldrig gjort men när jag var så där runt 17 virkade jag super, super, supertunna spetsar så inte ens det känns särskilt nytt.
Och tanter säger väl inte ”weeehooo” så där väldans ofta heller???? Jag tror nog inte riktigt att jag gör mig så bra som tant egentligen så jag får nog fortsätta vara mitt vanliga jag i stället, i synnerhet som födelsedagspresenterna innebar en hel del weehoo och annat jublande.
En doftande orkidé (min allra första), massor av ljuvliga tyger, grytlappar i lappteknik och en massa annat smått och gott var ju inte helt fel. Men det som framkallade mest jubel var naturligtvis den sprillans nya kameran. Weeehoooo!!! (Olympus VG-130 för den som är nyfiken). Hej då gamla stenålderskameran med dina futtiga 2 megapixlar och extremt överexponerade blixtbilder! Nu ska jag och Olympia bekanta oss med varandra och sen är risken stor att jag kommer överösa er med (ännu fler) närbilder på blommor (än vanligt).
(”Saft och tårta”-bilden är fotade med gamla kameran och orkidébilderna med den nya, dom är också tagna olika dagar och under olika ljusförhållanden.)
Men höns… jag borde skaffa höns i alla fall…. Tanter ska HA höns! Undrar just vad hyresvärden och mina grannar kommer att säga?
Grattis!! Inte är du tant inte! Kan jag aldrig tro.. ;) hihi..
SV: Ja jag är väldigt nöjd med mitt färgval.. =)
Kraaaaam
Sanna
Tack! Och nääää, SÅ tantig är jag väl ändå inte? *håller tummarna* LOL
Jag tror jag vet vilka tanter du syftar på.
Den sortens tanter är nog tyvärr utdöda vid det här laget. Men det är en ynnest att ha träffat dom.
Det är det verkligen!!! (och jo, du gissar nog på rätt tanter)
Grattis i efterskott!! Och hoppas du aldrig kommer att kalla bloggläsarna för ”flecker” och ”jäntungar”. *ryser* ;-)
Var går gränsen för det förresten? Och vad är man sen, mellan ”flecker” och tant? ;-)
Tack! :o)
Det ligger helt i betraktarens ögon. En ”flecka” är nån som är 5 år yngre än tanten i fråga eller så, allt enligt urtanterna jag baserar min tantkunskap på. Eller ja, en tant och hennes piga som även i 70-årsålderna var en ”flecka”. LOL
Jag tror att stadiet mellan flecka och tant är dam.
Bah. Tant? Inte då! Du har inte åldern inne. Du är för UNG för att vara tant. Det är lite som när man är 17 och tror att man är vuxen plötsligt. Inte ens mitt moderskap som fyller 60 nästa år kan man kalla tant. Hon är fortfarande ung i sinnet, färgglad och otantig :P
Och vad skoj med ny kamera!! Tjoho!
Grattis i efterskott :)
Samma med min 65 åriga mamma och inte ens min morfars 75 åriga änka är särskilt tantig så jo, jag har nog mååååååååånga år kvar till tant. LOL
Nya kameran är jättekul även om jag inte riktigt hunnit/orkat sätta mig in i alla finesser än. Längtar!
Grattis på födelsedagen!
Tack!!! :o)