… kommer jag tillbaks till dig!
Bara en liten boll som jag virkat till lilla Månsen. Eller liten och liten, har man små händer som jag känns den rätt stor, som en tennisboll kanske. (Och nu pratar vi om den virkade bollens storlek, inte om Månsens, han är större än så) Det är lite svårt att avgöra med tanke på att det var så där minst 100 år sen jag höll i en tennisboll. Hm.. Större än en mandarin men mindre än en apelsin i alla fall.
Och jo, jag lovar, det här med storleken spelar roll, inuti bollen finns det förutom en massa vadd nämligen också plats för en sån där gul kinderäggsbehållare och inne i den ligger en liten bjällra. Det är med andra ord en rooooolig kattleksak som det låter om (Självbevarelsedrift och nattsömn, vad är det för nått? LOL) Eller i alla fall HOPPAS jag att Månsen ska tycka att den är rolig. Jag har tänkt fästa ett snöre i bollen och hänga den på en garderobsdörr så han får en chans att leka med den innan Smulan hinner stjäla den och gömma den. Men ja, sannolikheten är förmodligen rätt stor att han, som vissa andra katter jag känner, kommer föredra att leka med mjölkpaketsflärpar och hårsnoddar. LOL
I dag är Lillmånsen på utställning med gamla matte och i morgon kommer han flytta hem till sin nya matte. Det känns nästan overkligt! Tomorrow, tomorrow, I love you Tomorrow!
Bollen kommer nog bli uppskattad..påminner mig om att jag måste virka lite skallror med pingla i till julmarknaden också.. =)
SV: Mmm jag hoppas verkligen att min gamla trotjänare kommer att gå att rädda..håll tummarna hååårt!
Kraaaaam
Sanna
Det kan säkert vara en bra idé med skallror på julmarkanden.
Jag lovar att hålla tummarna! Jag vet ju hur jag kände när Claire var trasig. Man fäster sig verkligen vid sina gamla symaskiner.