När jag skapade den här bloggen trodde jag att jag skulle blogga en massa om mitt akvarium men så blev det aldrig. Även om jag bloggade mycket mer om akvariet i början så föll det hela lite på att det är svårt att ta snygga akvariebilder (för mycket glas, vatten och starka lampor som ställer till det samtidigt som fiskarna rör sig hela tiden) och så föll det mycket på att jag förra året hade en rejäl inspirationssvacka när det gäller akvariet men nu känns det som om akvarieintresset är på gång igen.
Jag fyllde på med lite flera nya fiskar i går och jag kommer också, successivt, i den takt jag orkar, fräscha upp och möblera om hela det väldigt risiga växtbeståndet. Dags för att ge växterna lite PMDD igen kanske? (=akvarieväxtgödning) Tänkte också att jag ska försöka ta mig i kragen och blogga lite om renoveringsarbetet också. Jag får helt enkelt försöka att acceptera det här med att bilderna inte blir som jag vill för bloggandet är ju en bra och rolig motivation.
Först en översiktsbild på hur akvariet ser ut just nu… Eller ja, på hur det INTE ser ut. I verkligheten är ju akvariet ljust och vattnet klart, kanske inte 100%-igt perfekt som jag vill ha det men ändock. Här har inte kameran klarat av kombinationen av den ljusa omgivningen och akvariebelysningen, och allt vad det nu är, och fått akvariet att se ut som en snuskig dypöl ungefär. Suck! För att ni ska förstå HUR missvisande bilden blivit så är bakgrunden grå på riktigt.
Jag böt alltså vatten senast förra veckan och jag HAR bra akvariebelysning och inte nämnvärt med alger (lite på rötter och så bara). Det jag är missnöjd med är mer sånt som att växterna är grymt undernärda och valisnerian (det långa ”gräset”) står längt fram i stället för längt bak, glaset behöver rengöras och annat allmänt stök plus att fiskbeståndet är en smula torftigt. Förövrigt är akvariet större än vad det ser ut (160 liter) det är bara det att katten ovanpå är massiv, oj vad stor han blivit den lille.
Den nya kungen i akvariet, en blå kampfiskhane. Jag VAR visserligen i valet och kvalet om jag skulle köpa en som var mera ljusblå med orange fenor men ja, jag bestämde mig för att avstå pga mina fördomar mot den stackars orange färgen (och tänk vad ni hade skrattat åt mig annars om jag kommit hem med en orange fisk) eller en fläckigt herre i vitt och mörkrött, sååå läcker i färgen men han verkade tyvärr missbildad i stjärtfenorna/bakkroppen så det fick bli en klassiskt blå i stället även om jag haft det innan. Tycker det är grymt svårt att välja vilken kampishane man ska skaffa eftersom man bara kan ha EN och missbildningen på den jag helst ville ha gjorde det ju ännu svårare
Sen blev det tre albinopansarmalar. Det var INTE svårt att välja däremot eftersom jag älskar pansarmalar och i synnerhet albino. Dom hade även två andra av mina favoriter (Corydoras sterbai och Corydoras julii) men dom var på tok för dyra i dagsläget så det fick räcka så här tillsvidare.
Dessutom blev det en liiiiiiiten, liiiiten ancistrus (ca 3-4cm) för det ”måste” man ju ha och min förra har tyvärr simmat vidare till dom sälla jaktma….eh simbassängerna… under vintern. Tyvärr hade dom ingen guldancistrus vilket jag helst hade velat ha.
På frågan hur man kombinerar akvarieskötsel med långa naglar är svaret gummihandskar och silvertejp
Edit:
Vi närmare eftertanke, kanske lysrören börjar ta slut och det är det som gör att akvariet ser så mörkt och sunkigt ut på bilderna? Dom håller ju ca 1 år och jag bytte i januari förra året och då var det så här ljust. VISS skillnad! Och ja, det är så här akvariet såg ut förr i tiden. OCKSÅ viss skillnad.
Edit:
OBS! Ny BÄTTRE bild här!
Jeg synes altså den blå fisk er FLOT! Men jeg har heller ingen forstand på fisk.
Visst är han fantastiskt vacker! Det behöver man inte kunna nåt om fiskar för att se.
Att jag var sugen på en annan färg än blått berodde ju på att jag haft blått innan och att det kunde vara kul med omväxling men VAR ju den snyggaste av alla dom hade så han ÄR grann, helt klart stjärnan i akvariet.
Pingback: Ny akvariebild!!! | Fialand – Pyssel, Prat & Nagellack
Åh! Jag älskar pansarmalar! Min favoritfisk är en albino pansarmal som heter Bob. Sen har jag en till, liten en, som heter mini-Bob. Sen har jag några fläckiga och en ”vanlig” också. De fläckiga har inga namn men den vanliga heter Sten. Min ancistrus dog också i vintras och ersattes med en ny, liten rackare. Sen är min kampfisk röd, så klart, och har visats på bloggen ett par gånger. Bob med tror jag. Fiskar är roliga! Mitt akvarium är på 120 liter, tror jag, och rätt fullt med fiskar. Det är kul!
Pansarmalar är BÄST! Dom är så söta, både till utseendet och sättet. Jag hade fläckiga pansarmalar också i mitt första akvarium och vanliga också. Sen har jag haft både julii, sterbai och banditer också (c.metae) dom är så söta med sin lilla svart mask.
Jag har sett både Bob och kampisen i bloggen. Det ska bli kul att se dom IRL med i juni.
I mitt kar är det just nu bara mina siamesiska algätare, Vong och Li, som har namn, dom blir 6 år i år. Min förra kampis hette Blåbet och den senaste ancistrucen hette Minimalen för att det var så liten jämför med Freja som jag hade innan. Jag vet inte riktigt vad dom nya fiskarna ska heta än men ev lutar det åt Farbror Blå för kampisen. Mamma tyckte jag skulle döpa pansarmalarna till Tant Skär, Tant Rosa och Tant Vit då.
Mitt akvarium började med att min mentorsklass ville ha ett husdjur i skolan. En majsorm. Vi fick inte det för rektor så det blev ett akvarium. Jag lånade ett på NO-institutionen, köpte pump, sand, växter och fiskar. Ungarna bidrog med platy och jag köpte resten. Så var det i ett par år men sen en dag så stals pumpen med filtret och jag blev arg. Då tog jag hem alla fiskarna och det är bättre med tanke på skötseln över sommarlovet också. De med namn är de som hängt med sedan akvariets tillblivelse medan de namnlösa är nya. Jag har döpt några medan ungarna döpt andra. Jag kommer inte ihåg vilka av fiskarna som heter vad när det är ungarnas namn dessvärre. Neontetrorna t.ex, jag vet att en heter Åke och en heter Päron men vilken som är vilken och vad de andra tio heter vet jag inte. Hur som helst är det kul med akvarium men jag är ingen expert. Jag är liksom den där mamman som blir ansvarig för barnens hundvalp. :D
Eh… alltså, mitt akvarium började med att min mamma skaffade ett akvarium till sin skolklass. LOL
Sen tog hon hem det över sommarlovet och där blev det kvar (tror dom ev skaffade ett nytt till klassen). När jag var nånstans i yngre tonåren ville jag träffa en akvarieintresserad framtida sambo för jag inbillade mig att det var GRYMT svårt att lära sig att sköta akvarier och ville få kunskapen ”på köpet” och när mamma skaffade sitt akvarium väcktes den drömmen till liv igen och jag insåg att det inte var lika svårt som jag trodde som barn och så började jag drömma om ett eget akvarium.
Pga omständigheter jag inte vill gå in på offentligt kunde jag dock inte skaffa ett eget akvarium just då men vid ett tillfälle när jag var i behov av extra uppmuntran kom mamma över med en stor glasburk, lite sand och växter och några guppyyngel och sen var jag ju ”tvungen” att skaffa mig/få ett 60liters akvarium, några år senare fick jag sen överta mitt 160 liters eftersom alla tidigare ägare givit upp pga algproblem.
Jag har haft akvarium i 7 år nu (varav ett år på sparlåga) men är absolut ingen expert heller utan trivs väldigt bra med att ligga på nivån ”glad amatör”. Okej jag lurkade en hel del på Zoopets forum förr i tiden (men postade aldrig) och jag har specialgödning till växterna men that’s about it. Hade jag varit frisk hade jag ev blivit mera akvarienördig än jag är i dag (pga rent allmänna nördtendenser) men i dagsläget är mitt enda akvarium absolut max för vad jag klarar av (och ibland överkurs). Dessutom trivs jag bäst med vad experterna lite nedlåtande kallar ”fisksoppa” även om jag brukar kalla det fisk- & grönsakssoppa i stället eftersom jag i normala fall har MYCKET växter.
Förövrigt kan jag förstå ditt dilemma med att se skillnad på Åke och Päron. LOL
Ja, fisksoppa är bra. Jag gillar också det. Det är livfullt och glatt och fiskarna är snälla med varandra. Och jag slipper mata med mygglarver. Jag har också lurkat lite akvarieforum men mest hänger jag på min kollega som är jätteaktiv akvarieföreningsmänniska och tvingar ur honom råd. Han är snäll och bor granne med mig (i princip).
Tänk vad mycket vi har gemensamt. Kronisk värk (fast min är mer hanterlig så klart), katter, lack, akvarium och trädgårdskärlek… :D
Så praktiskt med en akvarienörd till kollega och granne!
Jag har också lagt märke till hur väldigt mycket vi verkar ha gemensamt. Tycker det är suveränt kul och vi borde helt klart se till att träffas mer än på bloggfikat.
Ja, absolut! En ny väninna är alltid roligt!
Kampfiskar är så snygga, men jag har aldrig vågat skaffa någon till mitt akvarium av rädsla för att han ska vara elak mot de andra fiskarna. Mitt akvarium bor för närvarande hos mina föräldrar, så jag det var roligt att få se lite akvariebilder för att dämpa abstinensen :)
Kan förstå att du får abstinens. Och jo, det kan ju vara lite känsligt med vad man kan kombinerar med kampishanar men det handlar ju lika mycket om att hitta fiskar som är snälla mot honom. Förra gången jag hade kampfiskar hade jag två honor med och den ena av dom var väldigt elak mot hanen medan han var en mespropp som var snäll mot alla fiskar i karet och den elakaste fisk jag haft var en gigantisk mollyhona kallad kampmollyn.
Min kampfiskhane har två honor och alla de tre är supersnälla. Men en gammal platy, nu avliden, brukade bita Yoshi så han fick fransar i fenorna. Väldigt elakt.
Vilken taskig platy! I mitt fall var den ena honan jättesnäll men den andra var elak både mot Blåbet och andra fiskar i karet och kampmollyn hade valt ut en specifik pansarmal som hon tillslut mobbade ihjäl. Det var samma fisk hon var på hela tiden så det måste ju ha varit JUST den hon inte gillade. Dock träffade hon aldrig Blåbet.
Åh, jag kan inte låta bli att tänka på Lejonkungen. Du vet, lejonklippan. Måns och akvariet. Verkar som om han har hittat ”sin” lejonklippa LOL
Den blå kampfisken var stilig minsann. Och albinopansarmalen såg riktigt rolig ut :D
Jag förstår precis vad du menar! Akvariet är en favoritklippa för båda kissarna för lysrören i locket gör ju att det blir varmt och skönt att ligga där. Sen kan man, om man är Smulan, hoppas på en chans att få smak fiskmaten också. Mums!
Albinopansarmalar ser lite grand ut som små simmande grisar med morrhår.
Pingback: Trevligare akvarierapport! | Fialand – Pyssel, Prat & Nagellack