Kategoriarkiv: Katterna

Jag lovar! Jag HADE faktiskt tänkt att blogga i går, jag kom bara inte åt tangentbordet så jag hade ingen chans (kameran kom jag däremot åt så jag har bildbevis).

Så här var det, i går hade jag och missarna finfrämmande och när gästen i fråga åkt hem var Måns så utmattad av det spännande besöket (ALLT är ju verkligen jättespännande när man är kattunge dessutom) så han totaldäckade framför mitt tangentbord och sov där jättelänge, så där tungt som bara en jätte, jättetrött (och jättetrygg) liten kattunge kan sova. Och jag? Ja, jag hade naturligtvis inte hjärta att väcka honom bara för att blogga. Det är bara att inse kära bloggläsare att jag har starkare känslor för mina missar än för mina bloggläsare. Sorry! LOL

Lillkissen har förövrigt växt en hel del sen jag flyttade hit. Ja, han är inte FULLT lika stor som han ser ut på bilden, vinkeln ljuger ju en del med. (Inte alls med flit! Nej, hur kan ni tro det???) Måns är ju fyra månader nu vilket innebär att han fortfarande är väldigt mycket kattunge och när han sitter eller ligger ihoprullad ser man ju att han fortfarande är en väldigt liiiten kisse. Det är bara det att han också är en ragdollhane, om än fortfarande i miniformat och ragdollhanar kan bli REJÄLT stora när dom är vuxna, så ja en fyra månaders ragisshane har en hel del växande att göra och en fyra månaders raggishane är med allra störa sannolikhet större än en fyra månaders singapura (så vitt jag vet, den allra minsta kattrasen) och för den delen än en fyra månaders huskatt också.

Något (läs: dom långa kraftiga benen och jättetassarna som växt som ogräs den senaste veckan) tyder på att Måns KOMMER bli en raggishane av den stora modellen när han blir stor och när han ligger raklång på skrivbordet och sover och sträcker ut dom där jättebenen ”och den långa ludna svansen” så är det inte så lätt att komma åt att blogga ska jag tala om.

Fast nu överdriver jag förstås en smula, EN enda liten raggisbebis tar ju inte ALLS lika stor plats som när jag hade så där en tre-fyra fullvuxna ragdolls som trängdes på mitt skrivbord och tävlade om mattes uppmärksamhet och vem som bäst kunde skymma den stora, tjocka klumpen till bildskärm jag hade på den tiden. LOL

Just nu ligger den tofstassade lilla sötnosen på bästa kattplatsen och sover, dvs mellan skrivbordet och bildskärmen. Då kommer matte åt att både klappa kisse och blogga. Perfekt!

… och så lite glittrigt silverströssel på toppen…

Precis så vit och fluffig och söt är min lillkisse. Jag antar att man blivit både kladdig och en smula illamående av marshmallowfluffet men Lillmånsen är bara ljuvligt bedårande. Fast i och för sig har jag ju aldrig försök äta upp honom, bara pussat och mumsat lite på dom små öronen, så man kan ju aldrig så noga veta.

En annan skillnad är att Månsefluffet spinner så fort man petar på honom och det gör inte marshmallowfluffet, HOPPAS jag i alla fall. Inte för att jag nånsin petat på marshmallowfluff men om jag gjorde det och fluffet började spinna skulle jag bli väldigt förskräckt. Jag har dock barndomsminnen av att ha petat på sockervadd utan att det spann och icke-spinnande grädde petar jag på lite var och varann gång jag bakat tårtor så jag TROR att vi kan vara rätt säkra på att det bara är Månsefluffet som spinner.

Det här VAR mattes vattenglas, men det är det inte längre. Ingen av mina katter är särskilt kräsmagad så alla har utan problem druckit ur mina vattenglas. Själv är jag mera kinkig och vill inte så gärna dela så jag brukar vara tvungen att hämta nytt vatten lite nu och då, eller lägga lock på glaset, eller dricka slånbärssaft för det gillar inte katterna (så mycket.. i alla fall. Smulan dricker juice så henne litar jag inte riktigt på).

Lapptäcket som förekommer på många kattbilder har mamma sytt.

Det är inte så lätt att fota Lillmånsen alla gånger ska jag tala om. Utöver det faktum att vädret varit osedvanligt grått och ofotovänligt så har vi ju också den där lilla detaljen med att Måns råkar ÄLSKA kameraremmen. LOL

Ibland lyckas man dock få till en lite bättre bild.

I fall nån undrar så har ragdolls alltid blå ögon så det här är den färgen hans ögon kommer att ha som vuxen också, dom är inte längre ”kattungeblå”. Och nej, alla blåögda katter är inte döva, ragdolls, siameser, birmor och liknande är blåögda utan att bära på den gen som ger dövhet så dom har alldeles utmärkt hörsel (i alla fall när dom VILL men det gäller ju för ALLA katter. LOL)

På grund av min sjukdom måste jag ofta sova en stund extra varje dag, i synnerhet den här årstiden och i synnerhet om jag gjort nått som är det minsta ansträngande. Så även i dag med andra ord.

I 25 år har jag delat min säng med katter men den senaste 1½ månaden har jag sovit ensam. Nu är ordningen återställd igen!

Nu är han här! Min lilla, söta, mjuka, pälsiga, spinniga!

Idag inte = kattungebilder dock

Just nu tycker han nämligen att under soffan är ett bra ställe att vara på eftersom han upptäckt att ”Hjääääälp, det bor en stoooor katt här också!”. Båda två är dock försiktigt nyfikna på varandra. Lillkatten är något räddare än Smulan men inte mycket men det ska nog går bra det här.

Nej, nu har jag inte tid med er längre! Ni är faktiskt rätt så tråkiga jämfört med en liten, ny raggisbebis. LOL Och inte är ni lika söta heller! Men det är det å andra sidan inte många som är. LOL

Tyvärr uppstod det en del saker i förmiddags som gjorde att vi inte kunde åka för att hämta hem lilla Måns i dag. :o( Jag får trösta mig med att titta bilderna från när jag var och hälsade på honom i stället.

Det hade gått bra för honom på utställningen i går i alla fall. Han fick prisrosett (Ex 1 för den som är insatt) och ett bra omdöme där domaren bl.a. hade kallat honom ”kurrmaskin”. Sånt gillar vi!

*Håller tummarna för att morgondagen verkligen inte ska innehålla samma förhinder*

Det ska ju vara en KATTBILD överst i bloggen ju!

Om jag hade varit en kamerarem så hade jag varit livrädd för den här blicken!!! LOL

Nu ska jag åka och titta på kissunge! =^..^= Hoppas vi tycker om varandra!

(Ja, jag har packat kameran)