Utöver soffan i gårdagens inlägg så finns det även en fåtölj i vardagsrummet. Den hade dock tappat en del av sina ben så det krävdes lite reparationer först men här är den nu.
Precis som soffan är fåtöljen tillverkad av kartong, stoppad med vadd och sen klädd med tyg och den har också bruna träpärlor som ben.
Jag tycker det ger mera liv och realism att soffan och fåtöljen inte är klädda i samma tyg. Ett verkligt hem är ju ett hopplock av möbler införskaffade vid olika tillfällen.
Dags för lite dockskåpsmöbler igen kanske? För eventuellt nytillkomna bloggläsa kanske jag ska berätta att jag håller på och ställer i ordning dockskåpet jag inredde i början av 90-talet men som sen legat nerpackat en längre tid. Medan jag reparerar en del som gått sönder och ställer allt på plats igen så passar jag också på att fotografera och dokumentera allt här i bloggen. Tidigare inlägg om dockskåpet hittar ni här.
Just nu har vi kommit till vardagsrummet. Hittills har jag mest visat hur själva rummet ser ut och fokuserat lite extra på den handmålade tavlan men nu har vi kommit till möblerna och ett av paradnumren i vardagsrummet är nog den gyllene soffan.
Soffan är, precis som dom flesta andra möblerna i dockskåpet, tillverkad av kartong, sen har jag stoppat den med vadd och klätt den med tyget från en kompis balklänning och dekorerat den med fransar.
Jag var till och med ordentlig nog att klä in undersidan ordentligt och sen har jag använt träpärlor som soffben.
Jag sydde också två kuddar till soffan, den vänstra av tyget från en klänning som jag sytt till mig själv och den högra från ett annat av tygerna vi använde till balklänningen. Det roliga med återbruk är ju att materialen man använder väcker så många minnen till liv.
Och så var det ju det här med den nakna, oförfalskade sanningen bakom dom tjusiga (nåja) bilderna igen. Som alltid hade jag kattsällskap när jag fotograferade. Men ja, fördelen är ju att det är lättare att bilda sig en uppfattning om hur stor/liten soffan är när man ser den i jämförelse med en katt. LOL
(För nytillkomna läsare kan jag ju berätta att katten i fråga heter Smulan och är känd här på bloggen som en mycket charmerande kleptoman och linslus. Sen lite drygt en månad tillbaka är hon familjens enda katt men det kommer ändras igen på söndag)
Nu är balkongsäsongen 2011 definitivt över. :o( Men jag det är skönt att ha fått ordning på höststädningen i alla fall även om det ser jättetomt ut nu när jag tittar ut.
Alla vissna växter är bortplockade. Det var en hel del jobb at klippa ner bönorna och dom jättelika tomatplantorna kan jag tala om. Tur att mamma var här i går och hjälpte mig men mindre tur att jag missade det här med att ta ”före”-bilder. (Jag vet, jag vet, jag har FORTFARANDE mycket kvar att lära mig innan jag blir sån där superbloggare med kameran fastlimmad i handen. LOL)
Det finns ju lite kvar att göra fortfarande, en del saker som ska bäras ner i källaren, mattor som ska tas in och tvättas inför nästa säsong och likande. Men det mesta jobbet kommer jag att spara tills i vår i stället. Allt kommer ju ändå att täckas av ett tjockt lager snö snart och det bara såååå mycket mer inspirerande att hålla på och greja med balkongen på våren.
Pelargonerna tog jag in redan i helgen när dom började varna för frost och nu står dom på plats i köksfönstret och längtar lika mycket efter våren som jag gör. Tyvärr har jag inget bra lagom svalt och ljust ställe att vinterförvara dom på men pelargoner kan man ju ha som inomhusväxter också så dom brukar klara sig rätt bra i köksfönstret. Andra perenner som jordgubbsplantan och kryddväxterna har fått flytta hem till mammas trädgård för att övervintra nedgrävda i hennes rabatter i stället.
Titta så vackra bilderna kan bli om man inte envisas med att fotografera i motljus eller mot ett fönster (och med blixt ve och fasa!). LOL Vädret var verkligen jättehärligt i går och det har varit lika vackert tidigare i dag men nu har det mulnat på igen tyvärr. Men riiiiktigt än är det väl inte dags för det där tjocka snölagret att täcka min balkong? Hoppas vi!!!
Jag har märkt att det är rätt många som har en väldigt jobbig höst och därför tänkte jag försöka muntra upp er lite med en utlottning. Okej, det kanske inte är nått som löser dom stora problemen här i livet men garn är i alla fall nånting som gör MIG glad. Dom här garnerna är dessutom så läckra att jag nästan funderar på att själva vara med i utlottningen men det hade kanske varit lite orättvist mot er, i synnerhet i fall jag vann. LOL (Färgåtergivningen är inte helt perfekt, effektgarnet är ännu läckrare i verkligheten)
Nånting annat som också gör mig glad är choklad därför får vinnaren också en matchande chokladbit. (Och ja, det är absolut jätteviktigt att chokladen matchar garnet och jo, jag stod verkligen framför godishyllan och höll upp garnerna för att hitta en passande chokladbit, precis så knäpp ambitiös är jag. LOL). Dessutom ingår även dom små pappersblommorna som jag använt som dekoration i vinsten.
Reglerna är enkla:
Inga diskriminerande krav på att ha Facebook eller tvång att bli följare eller liknande, ALLA ska kunna vara med, du behöver inte ens ha en egen blogg.
Utlottningen pågår fram till midnatt 10:e November och vinnaren annonseras sen under helgen.
Lycka till!!!
Det verkar som om mitt spamfilter tolkar vissa av era kommentarer som spam. Om just din kommentar inte syns på en gång betyder det att jag måste godkänna den innan den dyker upp men oroa dig inte, kommentaren har inte försvunnit och JAG ser den definitivt INTE som spam. :o)
Alltså, det är ju tur man har blixt på kameran annars hade det inte blivit många bilder tagna den här årstiden. Suck!
Den här veckan har jag i alla fall gett mig i kast med att virka Hjärtekatter igen. Jag hade ju tre katter på gång som jag lovade att virka för mammas räkning men jag kom av mig lite i början av sommaren, dels för att jag var rätt trött på Hjärtekatter just då och dels för att Hjärtekatten själva tog en paus över sommaren. Men nu är det ju ett tag sen dom drog igång igen så nu får jag ju se till att jag virkar färdigt mina sista Hjärtkatter innan jag ger mig i kast med nått jag har mera lust med.
Den här veckan har jag virkat delarna till den gröna katten i förgrunden + dom bruna bakbenen. Resten av delarna till den brun/beiga katten virkade jag i början av sommaren men jag har inte orkat montera nått den här veckan utan jag kommer nog virka färdigt alla tre katterna innan jag börjar montera.
Utöver Hjärtekatterna har jag förstås pysslat lite med dockskåpet också och ställt i ordning i vardagsrummet. Mera bilder kommer så småningom, jag lovar, massor av bilder! Det är ju inte utan att man blir lite sugen på att dra i gång med ett nytt dockskåp igen… men så var det ju det här med ork, pengar och utrymme med. Det är nog ett projekt jag får skjuta på framtiden ett tag. Hösten är ju inte riktigt rätt tillfälle för mig att starta upp nya, större projekt eftersom jag pga min sjukdom blir sämre och sämre ju närmare vintern jag kommer.
Men apropå nått nytt… om jag vore som er skulle jag nog kika in här på bloggen lite senare idag också. Mer än så säger jag inte!
Smulan hjälper matte att fotografera dockskåpspryttlar!
Och nej, jag BRUKAR inte ha mitt soffbord stående alldeles framför TVn i NORMALA fall. Det är bara det att just den placeringen sammanfaller med den optimala ljusmängden från vardagsrumsfönstret när man ska fotografera katter dockskåpspryttlar.
Här kommer det utlovade inlägget om vardagsrumstavlan. Tavlan är en av dom sakerna (ihop med parfymflaskorna och en målad bricka) som jag är mest stolt över i dockskåpet och jag tyckte den krävde lite extra förklaring.
När jag inredde det här dockskåpet letade jag efter en tavla som skulle passa in i vardagsrummet, både färgmässigt och stillmässigt och när jag inte kunde hitta vad jag letade efter bestämde jag mig för att måla min egen tavla i stället.
Ramen är från nån sån där billig, ful dockskåpstavla som jag sen målat om ned min evinnerliga flitigt använda guldfärg. När jag sen funderade över vilket motiv jag skulle måla så föll valet på att försöka kopiera locket på en av mina plåtbukar.
Naturligtvis var jag tvungen att förenkla motivet en del, trots allt är själva tavelduken bara 4,5x3cm, dessutom är det ju inte meningen att man ska titta på den på fullt så här nära håll. Men nog kan man väl känna igen jaktscenen i alla fall?
Ja men nu har det alltså gått en heeeel vecka sen jag var och hälsade på min lillsnutt! Och vad som är ännu värre, det är MINST 1½ vecka kvar tills jag får hämta hem honom och tiden sniglar sig fram oändligt långsamt. LÄNGTAR!!!
Ja men alltså, hur står gravida kvinnor ut med all väntan? Nio månader! Okej, det kanske hjälper att man ju har barnet hos sig hela tiden medan man väntar men NIO MÅNADER!!! Och jag som tycker en vecka är en evighet.
Lillsnuttens mamma (chokladfärgad) – Kattmammor slipper i alla fall vänta i nio månader, dom är dräktiga i ca nio veckor i stället.
Lillsnuttens lika lilla och nästan lika snuttiga syster (chokladfärgad som sin mamma). Alltså jag tycker colorpoints är så bedårande söta när dom fortfarande har så här lite färg på nosen. Alla colorpointmaskade katter oavsett ras föds vita och sen får dom mer och mer färg ju äldre dom blir. Det här ”fläck på nosen stadiet är helt klart ett favoritstadie hos mig. Tyvärr får det mig också att minnas och sakna mina egna ”kattungar”, dom som jag aldrig kan få tillbaka oavsett hur länge jag än väntar. :o( Mipan såg ju ut så här som liten.
Nej, jag planerar inte att kalla honom för Lillsnutten när han kommer. Eller ja, det kommer jag alldeles säkert kalla honom i bland, men jag har inte tänkt att han ska HETA det. Det kan ju bli lite missvisande om han blir en stor koloss till raggishane när han växer upp. LOL
Hurra! Det hjälpte att gnälla lite i går. I dag har jag nämligen haft fotoljus, inte fotoljus HELT utan blixt men ändock (växlande väder tror jag visst att det kallas) så nu har jag kunnat fota vardagsrummet i dockskåpet.
I vardagsrummet har jag använt en köpt dockskåpstapet, nått som inte var så lätt att få tag på på den tiden (och ja, dator och skrivare sånt var inte direkt nått jag hade alldeles i början av 90-talet, så det här med att förminska och skriva ut en riktig tapet fanns ju inte som alternativ för mig ) Jag vill dock minnas att självaste Panduro sålde den här tapeten.
Taket har jag klätt med vitt papper precis som i sovrummet och på golvet har jag använt ett beige plyschtyg.
I vardagsrummet finns det en hel del fastlimmad inredning. Tavlan på bilden förtjänar ett eget blogginlägg och geväret som hänger ovanför har jag köpt men målat själv.
Klockan på väggen är köpt men prydnadstallrikarna har jag gjort själv av cernitlera och sen målat. Blommorna är små, så små.
Själva blomkorgarna är köpta men blommorna är handgjorda. Jag målade vitt silkespapper med vattenfärg för att få till flera olika milda nyanser som skulle passa in i rummet.
Själklart skulle det hänga en kristallkrona i taket också. Den här är gjord av pärlor och spets (sån där maskinvirkad som man köper på metervara i tygaffären). Spetsen är sen målad med flera lager guldfärg för att bli tillräckligt styv för att hålla formen. Jag har använt mig av en gulmålad knapp högst upp på kristallkronan.
Tyvärr finns det ingen el indragen i dockskåpet så alla lampor är enbart dekorativa. Det hade ju varit mysigt med ett lysande dockskåp.
Som barn brukade jag tillverka min egna små dockhus av skokartonger och DOM hade minsann fungerande belysning av ficklampsglödlampor och koppartråd dragen till sånna där platta batterier med plus- och minusflärpar man kunde linda koppartråden runt (finns dom fortfarande?). Så med andra ord var jag mera avancerad som dockskåpsbyggare när jag var liten. LOL. Jag tror dock inte att ficklampsglödlampor hade varit HELT skalenliga i det här dockskåpet.
Och Den Fula Flugan Flög Dog
Alltså, så här var det… Förra veckan fick jag ett gäng äpplen från min mamma(s mans 91-åriga pappa som fortfarande klättrar runt på stegar i äppelträden i sin trädgård, fast i just det här fallet var det fallfrukt jag fick). Hälften av äpplena hamnade i en väldans god äppelpaj nu i helgen medans den andra hälften, som hade tänkt användas till ännu en lika god paj, i stället förvandlades till hem för ett en stor svärm av äckliga småflugor. Ni vet sånna där små, små, vidriga rödbruna saker som man oftast kallas blomflugor men som i själva verket heter nått annat? Fruktflugor?
Det råder lite delade uppfattningar om sånna flugor i det Fialandska hemmet. Smulan tycker dom är vääääldigt roliga medan matte bara tycker att dom är äckliga. Däremot är vi fullständigt överens om att flugorna ska DÖDENDÖ!!!
Smulans flugdödarmetod: (Funkar bäst om du är katt) Hoppa rätt upp i luften och flaxa med alla fyra benen och svansen på en gång samtidigt som du hugger efter flugorna. Om du skulle råka välta ner nånting under hela tiden så är det inte hela världen eftersom dina männsikor borde uppskatta din hjälp med att jaga flugor i stället för att gnälla över småsaker.
Mattes flugdödarmetod: (Funkar bäst om du är människa) Blanda lite honung och vinäger i ett glas varmt vatten (honung löser sig bättre i varmt vatten) och droppa sen i lite diskmedel för att ta bort ytspänningen. Låt sedan dom äckliga flugorna sköta jobbet genom att dränka sig själva.
Eftersom även döda flugor kan vara lite äckliga att titta på får ni trösta er med att titta på min fina (men nu för tiden något nötta) kattbricka. Det där i vänstra hörnet är dock inte nötskador utan en blandning av socker och mjöl till pajen som inte blev en äppel/flugpaj utan nått helt annat.
Mutter, mutter, mutter! Jag är redan trött på det här evinnerliga höstmörkret. Och det faktum att frånvaron av sol gör det svårare för mig att fota dockskåpsbilder för att visa er gör mig inte gladare heller. Höst= inte riktigt min grej alltså!
Dockskåpspryttelbilder kommer så småningom, typ nån dag där den enda lilla solglimten man får inte envisas med att sammanfalla med den enda stund under veckan som man är absolut alldeles jätteförmycket upptagen för att fotografera. Eller nån dag när jag ger upp min dröm att kunna ta bilderna i dagsljus och nöjer mig med blixtljus och taklampan. Hoppas ni håller ut till dess!
Förövrigt, vintern = inte heller riktigt min grej. Är det inte dags för vår snart igen?
Nu är det min tur att få det här priset som vandrar runt i flera bloggar just nu. Jag har fått det från Lovisa – Hållplatsverkligheten och motiveringen gör mig verkligen jätteglad! :o)
”Mycket underhållande blogg skriven med humor och mycket kreativa tankar. Dockskåpsminiatyrerna är mina absoluta favoriter bland mjuka raskatter och virkade ting.”
Till priset hör också några frågor att svara på.
1. Varför började du blogga?
Jaa du, det undrar jag också ibland. LOL Jag startade min första blogg på svenska -99 fast på den tiden kallades det fortfarande för ”dagbok på nätet”. Sen dess har jag hunnit med ytterligare två svenska bloggar plus tre bloggar på engelska. Två av bloggarna har varit vardagsbloggar men dom andra har haft olika specifika teman.
Jag startade den första bloggen för att jag älskar att skriva och för att jag inspirerades av andra bloggar och det fanns ju med som drivkraft även när jag skapade den här bloggen. Dessutom hade det börjat kännas splittrande och begränsat med mina olika temabloggar, jag ville ha en och samma blogg där hela jag fick plats, både pysslet, balkongen, pratet, dockorna, katterna och allt det andra.
2. Vilka bloggar följer du?
Dels följer jag ju alla dom bloggarna jag länkar till och dels följer jag några jag inte länkar till av olika orsaker (det kan t.ex handla om att jag inte läst bloggen tillräckligt läng för att länka till den, att den uppdateras allt för sällan eller kanske att temat på bloggen inte riktigt känns som om det passar in här.)
3. Favoritfärg(er)?
ROSA!!! Dessutom är jag också väldigt förtjust i lila, grönt, vitt och turkost.
4. Favoritfilm?
Det har jag ingen, tråkigt men sant. Jag tycker alltid det är svårt att plocka ut favoriter sådär. Jag är ingen typisk filmmänniska heller.
5. Vilka länder drömmer du om att besöka och varför?
Danmark, Norge och Australien, helt enkelt för att det är det mina tre bästa vänner bor och jag skulle väldigt gärna vilja besöka dom. Det är inte resandet och länderna i sig som är det lockande för mig utan det är vännerna, utan den minsta tvekan.
Priset ska också skickas vidare ”till fem andra bloggare med mindre än 100 följare” och ja, då var det ju det där med att välja favoriter som var så svårt. ALLA bloggar jag länkar till är ju favoriter av en eller annan anledning.
Krimskramsan – En blogg fylld med kreativitet, färg, familjeliv, loppisfynd och VÄRME.
Hedvig Handarbetar – Kreativ blogg om bla stickning och broderi (ofta i kombination) med en personlig och annorlunda touch.
Pysselstund & Fantasiialand – Två bloggar men en och samma kreativa bloggerska, massor av olika sorters pyssel men just nu med mycket fokus på dockkläder, miniatyrmat och hemmagjorda docksängar.
Inredning – Utredning – Bloggar med perfekt blandning av ”väldigt klok” och ”inte riktigt klok” om livet som fyrabarnsmamma i Tyskland.
Tips & Trix – Kreativ blandpysslare som varvar virkat och hemlagad med inredningspyssel, balkongodling och sömnad
Näpp! Det blir ingen bild i dag! Muhahaha! Eh… jag menar förstås ”förlåt så mycket” *försöker se änglalikt oskyldig ut*
Den här veckan har jag dekorerat den lilla sjönjungfrutoppen som jag visade förra veckan. Toppen plus flera andra dockkläder jag virkat är en gåva til min väninna i Danmark. Det mesta har hon ju sett här i bloggen redan men jag tänkte vänta med att visa hur just den här sista toppen blev så att i alla fall nånting blir en överraskning. Alltså får inte ni heller se den förrän paket kommit fram till Danmark. Pilutta er!!! Eh, nej, vad säger jag, ”förlåt” var det ju jag menade. LOL
Det ska ju vara en KATTBILD överst i bloggen ju!
Om jag hade varit en kamerarem så hade jag varit livrädd för den här blicken!!! LOL
… hur stora fiskar han fått…
…då räcker armarna inte till, för då ljuger han som han vill…
Alltså, JAG har inte fångat dom här bjässarna, jag skryter för nån annans räkning och jag har bildbevis så jag behöver inte ens ljuga. LOL
Jag tog med min mamma på gårdagens kattbesök och när vi kom hem i går hade hennes man varit ute och dragit upp tre abborrar som vi kalasade på sen (och det räckte och blev över till dagens middag för mig med)
Jag vet, jag vet, ingen jämförelsekrona med på bilden men saxen är en stor, rejäl hushållssax, ingen liten sysax så det säger väl en del? Storfiskar’n i fråga var dock nog med att påpeka att han minnas fått större abborrar än så här förut (och jag har sett bildbevisen). Synd bara att inte jag orkar gå till den där fiskesjön!
