SNÖ?????!!!!!!!! Nej men nu får väl ändå naturen ta och ge sig! Snö??? Vem vill ha det nu??? Nej ge mig lite sol och vår och vårblommor och sånt tack.
*här får ni föreställa er en mörk, halvsuddig bild på snöslaskig gräsmatta för jag orkar inte fota just nu.*
Jag har äntligen äntligen dragit vinnaren i min utlottning och vinnaren av min smyckesbok är….
Grattis Lovisa!!! Om jag får din adress så skickar jag boken så fort jag kan.
Nej, jag menar förstås en hängd sälg!
Födelsedagskortet föreställde just en bild på en hängd älg som höll i en lapp där det stod -d +s och svaret blev, som min lillebror räknade ut efter en stund, just häng sälg. En hängsälg är, för den oinvigde, en hängande variant av trädet/busken sälg som får videkissar på våren.
Själv fick jag ett stativ till min kamera (bara så där för att jag är snäll och söt och för att folk tycker om mig) men nej, bilden ovan är inte tagen med det nya stativet. Det är en bild som mamma knäppte i all hast medan broderskapet packade in det lilla trädet i bilen. (Det är det LILLA trädet som är en hängsälg, det stora är en tall och fick inte plats i bilen)
Vårat påskfirande fick omorganiseras en smula pga gäster som hade med sig förkylda barn. I och med att jag har nedsatt immunförsvar och är extra känslig mot just förkylningar så fick vi dela upp oss och fira på två olika ställen så hängsälgen och jag firade inte påsk ihop, därav bristen på extra tjusig bild innehållande hela den lilla trädplantan. Men ta och googla vet jag om ni vill veta hur hängsälgar ser ut!
Det är ju en… en… en REBUS är vad det är, en HELT normal rebus!
Det är också ett handritat födelsedagskort till min lillebror där han får lista ut vad han får i present eftersom själva presenten är för stor för att slå in.
Den som behöver en ledtråd kan hålla musen över själva bilden men svaret på rebusen får ni lista ut själva.
Katten som skymtar i bakgrunden är inte en del av rebusen
När jag inte ägnar mig åt att återfå min pyssellust håller jag på och går igenom (och röjer ur/organiserar om) mina hyllor. Ni vet så där som man måste göra nån gång ibland, när man river ur allt (företrädesvis ett hyllplan om dagen för att orka med) slänger minst hälften och sen försöker stoppa tillbaka resten på ett mycket bättre, mera välorganiserat sätt.
Men även om man har mycket mindre saker så är det fortfarande svårt att få plats med dom igen. Jag kan inte förstå varför????
Det gick tillslut! Jag behövde bara vika ihop katten på mitten så funkade det.
Det vita tyget på översta bilden är ett undanvikt draperi som i normala fall döljer hyllan, ett himlans bra inredningstips om ens vardagsrum till sisådär 60% också är ett arbetsrum men man ändå vill att det ska se ut som ett vardagsrum.
Hurra! Det känns som om jag fått tillbaka min kreativitet och pysselglädje igen nu. Det här med att virka blommor var tydligen en bra idé!
Den här gången har jag virkat några julrosor och lite flera tusenskönor. Jag har fortfarande inte bestämt riktigt vad jag ska göra med alla blommor men danska väninnan föreslog att jag skulle skicka dom till Danmark så det ska jag göra med några stycken. Jag måste nämligen hålla mig väl med danska väninnan just nu eftersom hon lovat att skicka mig ett par väldigt små underbyxor.
OBS! OBS! Det är dockunderbyxor till Alba-Stina, därav småleken (och även det faktum att jag överhuvudtaget kommer på tanken att nämna dom i bloggen. LOL).
Jag har eventuellt, möjligtvis, troligtvis fått hem mina nya traslöpare nu men det får ni se mera bilder av senare för jag tänkte vänta tills lite närmare Påsk med att lägga på dom för att minska mängden katthår som hinner täcka dom innan Påsk. (Se bildbevis ovan på duk som egentligen fortfarande är hoprullad, inte alls så mycket katthår på den… ÄN)
I fredags började Smulan äntligen slappna av lite mer och nu vågar hon röra sig runt i lägenheten som en normal katt igen. 2½ vecka tog det för henne att återhämta sig från Måns veterinärbesök. Nästa gång (och jag hoppas det dröjer länge tills dess) kommer jag hålla dom åtskilda tills Måns börjar lukta hemma igen. Det är fortfarande LITE mer spänt än innan och lite mera morrigt men samtidigt tvättade Smulan ansikte en stund i dag och jag tror att både Måns och matte blev lika lyckliga över det. =^..^=
Inte särskilt äntligen ALLS, faktiskt = Ute vräker det ner massor av stooora snöflingor! VILL INTE!!! Jag vill ha tillbaka min vår!
På söndag är det sista dagen för att anmäla sig till min utlottning Tänkte bara passa på att påminna om det.
För att vara med i utlottningen är det meningen att du ska kommentera på orginalinlägget, inte svara på dagens inlägg, men du får gärna kommentar dagens inlägg ändå av andra mer eller mindre obskyra anledningar (dom mest obskyra anledningarna kommer dock fastna i mitt spamfilter så dom kan ni bara skippa ändå LOL).
Jag har visserligen virkat några fler blommor men man kan ju inte BARA blogga om blommor och katter så nu tar vi en docklänning i stället… med blommor på! :o)
Jag sydde den här klänningen till Pytte för flera år sen och det är en av ”hennes” favoriter.
I går tyckte Comhem att vi skulle vara lite grand off i vårat on-again-off-again förhållande så då fick ni inte se min senaste skörd av virkade blommor men nu får ni se dom i dag i stället för nu är Comhem lite mera vänskapligt inställda igen.
Även dom här blommorna kommer från 100 blommor att sticka & virka.
Först har jag virkat en mörkt rödlila ros som påminner mycket om Gallicarosen Belle de Crezy som jag hade en gång i min trädgård. (Mönster: Utslagen ros och Ormbunke)
Därefter virkade jag tre tusenskönor som lika gärna skulle kunna vara prästkragar eller vilken annan blomma som helst av samma typ. (Mönster: Tusensköna och Ormbunke)
Och så slutligen virkade jag fem förgätmigejer. (Mönster: Förgätmigej)
I går när jag åkte till mamma upptäckte jag att skogsbacken mittemot ladugården var alldeles blå av sippor och i dikeskanterna längs motorvägen var det fullt med tussilago. Hurra!!! Vårblommor!!!
Väl framme i mammas trädgård var det alldeles fullt av vårblommor, kroksuar, snödroppar, vintergäck och lite annat smått och gott. Alla hade dessutom klarat sig från rådjuren i år (än så länge alltså).
Det här med rådjur som äter upp vårblommorna (och mycket annat ) är ett stort problem för mamma och hennes man som har en skogstomt där rådjuren dessutom är så orädda att det ibland kan krävas drastiska metoder för att skrämma bort dom. Fast ibland kan det ju gå till överdrift, som i går då när mammas man fick den geniala idén att han skulle kasta en träbit efter rådjuret för att skrämma bort det. Han var ganska så träffsäker! Visserligen missade han själva rådjuret men i stället så träffade han växthuset och tyvärr kastade han så hårt att han inte bara krossade en glasruta utan träbiten flög dessutom tvärs igenom växthuset och krossade en ruta på andra sidan med. Ooops! Men rådjuret flydde i alla fall!
Så här års när vårblommorna börjar komma upp saknar jag verkligen dom trädgårdar jag haft och möjligheten att gå på promenader i naturen!
I fall nån undrar så är det fortfarande en smula katt-astrof i det Fialandska hemmet. Med betoning på Smula och Katt då! Jag skulle vilja säga att vi visserligen gjort stora framsteg gentemot förra veckan, numera är det mer frågan om stark rädsla än om fullständig panik och Smulan har börjat våga ligga på flera ställen än uppe på hyllan, men vi har fortfarande en låååång väg tillbaka till nån sorts normal katt-relation igen.
Smulan sig gömmer sig fortfarande för Måns och fräser och morrar om han kommer för nära och jag måste fortfarande stänga in Måns för att hon ska våga gå på lådan så det är en del passande, men vi har våra lugna stunder också tack och lov när båda sover i samma rum (på behörigt avstånd förstås)
Och stackars Måns går runt och lockar på Smulan och hoppas att hon ska vilja gosa och leka igen som vanligt. Det är inte lätt att vara katt alla gånger! Tack och lov ställer gärna matte upp på det här med att leka och kela, i synnerhet kela.
I tisdags skaffade jag mig en Feliway-adapter men det tar ju ett tag innan man märker om det fungerar. Hoppas! Hoppas! (Feliway är ett syntetiskt feromon-preparat som verkar lugnande på katter.) Hiskeligt dyrt var det men om det fungerar så är det värt kostnaden.
|
When the night has been too lonely And the road has been too long And you think that love is only For the lucky and the strong Just remember in the winter, far beneath the bitter snows Lies the seed That with the sun’s love In the spring Becomes the rose |
Det blev alltså ingen gris med volanger på knorren utan en lite mer normal ros. Det blev t.o.m tre rosor och två blad innan jag blev färdig. Eller ja, färdig och färdig, mönstren kommer från boken 100 blommor att sticka & virka (Centifolieros och Irländskt blad) och jag räknar med att virka flera blommor ur den boken. Det känns som ett bra sätt att väcka liv i pyssellusten igen. Inte för att jag vet vad jag ska göra med dom men det är ju inte viktigaste.
Hurra! Vårdagjämning igen! Vååår!
Inte så vårlikt väder idag kanske med tanke på att det snöade lite i natt och var mulet större delen av dagen (men inte hela dagen Yay!) men det är väldigt mycket mera vår och mindre snö än det var så här års förra året. Det är jättekul att kunna se tillbaka och jämföra år från år.
Inga sippor i skogsbacken än dock, varken vita eller blå. (och den värmländska blåsippan växte förövrigt i Närke)
